Ett härligt liv!

När jag var liten ville jag bli bonde, bo på en gård och ha kor.

Idag har jag inga kor men väl hästar och hundar. Att ha djur i vardagen ger mig så mycket positivt.

Under de första åren med MS var det svårt för att inte säga omöjligt att ha hästarna hemma. Tanken slog mig om det skulle vara enklare att sälja dem, trots att ridningen då var så otroligt viktig för mig samt en möjlighet att träna och komma ut i naturen på mina villkor. Jag löste det genom att inackordera hästarna hos en vän i byn. Detta gjorde det möjligt för mig att spara den energin som det tar att sköta djuren till att använda energin för att rida.

Efter några år när min MS mer stabiliserat sig utan så många skov hade jag möjlighet att ta hem hästarna.


Idag är de hemma i hagen utanför huset. 

Klart att det är mycket jobb, men jag försöker göra allt så enkelt och lätt som möjligt. Mina hästar går ute på lösdrift. De har ett vindskydd. De har ett uppvärmt vattenkar som gör att vattnet aldrig fryser. Jag har köpt en lätt och smidig vattenslang som gör att jag kan fylla på vatten enkelt. Jag sköter hästarna till största delen själv ibland med hjälp av resten av familjen. Mornarna är svårast för mig innan kroppen är igång. Då har jag turen att min man fodrar hästarna samtidigt som han tar hundarna på sin morgonpromenad.


Släkt och vänner ställer alltid upp, för tyvärr är det så att jag inte klarar allt själv även om jag vill och försöker, jag behöver hjälp med tyngre saker gällande hästarna såsom att bygga staket, hämta hö mm. Mina vänner brukar skoja och säga att hälsa på mig är som att åka på arbetsläger. Så är det. Alltid är det något som ska fixas och tyvärr tar allt längre tid för mig. Har jag en uppgift som ska göras tar det tid, eftersom jag kan jobba ett tag och sedan måste vila. Allt drar ut på tiden. Detta är något jag har svårt att acceptera, även om jag måste. Jag vill att det ska gå fortare, att jag ska orka mer, men tyvärr fungerar det inte så. Fyrhjulingen är ett nödvändigt arbetsredskap. Den ger mig en otrolig självständighet och gör att jag själv kan lösa många saker. På vintern skottar jag upp gångar i hagen för att underlätta fordringen. Jag hämtar och flyttar grejer med hjälp av min fyrhjuling.

Ibland undrar jag om det är värt det, att använda så mycket energi till en liten uppgift, för att sedan vara tvärslut och behöva lång tid för återhämtning. Men det är värt det, iallafall för mig. Att ha djuren i närheten ger mig så mycket, jag får en fin kontakt med dem och sporras att hela tiden utveckla mig utifrån mina nuvarande förutsättningar. När jag fixar med djuren får jag även motion, man kan säga att jag blandar nytta med nöje. 

Att ha hästarna hemma kräver mycket planering, många strategier, men det är det värt. Jag mår bra och det ger mig så otroligt mycket att ha dem som en naturlig del i vardagen.

Jag blev aldrig bonde, men idag har jag ett liv på landet nära natur och djur.


Ett härligt liv!

FI1702591898


Kirjoittanut: Titti

Sinä+

Titti

Vid en sjö, vid Söderåsen, nära naturen, bor jag tillsammans med min man, son, hundar och hästar. Jag fick min MS diagnos för 14 år sedan. Jag och MS är väl inga bästisar direkt då dess nyckfullhet ständigt överraskar mig. Jag brukar tänka att vi accepterar varandra och gör det bästa av situationen. Vi har kamperat ihop några år och kommer att följas åt resten av livet. Tidigt bestämde jag mig för att inte låta MS styra mitt liv utan göra det bästa av situationen. Detta har inte alltid varit lätt, men genom mitt sätt att tänka och agera så är jag idag nöjd med mitt liv.

Katso kaikki artikkelit Titti